Utdrag ur talet som konstvetaren Anne Prenzler höll på vernissagen av utställningen ANALYSE /ANALYS i Benthe, Hannover (Tyskland) den 1 mars 2014

Det gemensamma i Agneta B. Linds och Sabine Öllerers verk är kopplingen till temat kropp och identitet. De båda konstnärerna går till botten med ämnet och analyserar det på ett konstnärligt sätt. Deras gemensamma utställning har sålunda titeln ”ANALYSE / ANALYS”.

[…] Agneta B. Linds vävar, som hon visar i denna utställning, handlar i en utvidgad mening om livet och dess ursprung. Så verkar till exempel ”Tusen bröder” sträva mot alla håll som små ljus och har ändå ett mål gemensamt. Konstnären tar delar av vår kropp ur sitt sammanhang och presenterar dem för närmare åskådande och analys. Därmed utvecklar hon den ornamentala kvaliteten vidare på så sätt att dessa kroppsdelar får ett symboliskt uttryck. ”Hjärnan” och tumavtrycket i ”Identitet” blir till symboler för medvetenhetens säte, någonting som vi trots all naturvetenskapliga forskning bara börjar förstå. Tumavtrycket får antydan av lagbrott och gäller dessutom som uttryck för det unika i varje människa.

Den andra delen av Agneta B. Linds konstverk består av collage med titeln ”Tellus dagbok”, som jag tycker är en underbar och betydelsefull titel. Här finns också anklang av ornamentala strukturer och vävning såväl som av skapandet av egna symboler. Collagen består av bilder av livet på jorden. Olika strukturer och linjer möts utan att bli värderade: gatstenar, rör, simmande spermier, byggritningar, stålställningar, flod- och bergformationer eller handlinjer. På ett annat verk ser man mänskliga massor på demonstrationer, som är konfronterade med tårgas, en ockuperad stridsvagn, därtill bilder av urtorkad mark och serier av ögonpar samt prickiga mönster. Dessa bilder uppmanar oss att titta noga, att tänka efter och att söka efter egna associationer och minnen. Agneta B. Lind citerar i dessa verk såväl mediala som kulturella och konstnärliga samband.

[…] I sina objekt och bilder använder även Sabine Öllerer textila tekniker, som virkning, brodyr eller sömnad. Dessa fungerar på ett konceptionellt sätt, också här har vi att göra med temat komplexet kropp och identitet, som leder som en röd tråd genom hela Sabine Öllerers verk.

I serien ”12 x 100” visar Sabine Öllerer 12 broderade porträtt av 100-åriga människor. I rynkorna – eller bättre uttryckt – i linjerna av ett ansikte, kan man läsa hur gammal en människa är, om hennes liv har varit fullt av sorg och om hon har humor. Det sägs att hur vi lever våra liv från och med 40-årsåldern visar sig i vårt utseende när vi blir äldre. Bara temat i sig berör oss. De broderade bilderna visar dessa livslinjer som är sydda med röd tråd, vilket påminner oss om myten om livstråden. De reducerar ansiktet till det förment väsentliga och framkallar dessutom mångfaldiga analogier som påminner om små blodkärl eller om förgreningar av floder och bergkedjor. Detta knyter också an till Agneta B. Linds ”Tellus dagbok”. I Sabine Öllerers verk med ansikten som landskap har livets erfarenheter tecknats i form av erosioner och klyftor. Samtidigt kan dessa verk läsas som abstraherade teckningar, som utgör öppna och slutna formationer. Dessutom får man naturligtvis inte glömma aspekten av att sticka eller sticka sönder något – på det sättet uppstår ett emotionellt plan där åldern, åldrandet och döden tematiseras. På det viset befinner sig hennes verk alltid på olika plan och sätter igång hela associationskedjor.

[…] Sabine Öllerers verk har mycket att göra med begrepp, hur vi skapar en bild av världen med hjälp av föreställningar. […] Objektet ”Gehirnkappe” (hjärnmössa) leder tanken till ett tyskt bevingat ord – ”Gedankenfreiheit” – samtidigt som vårt inre vänds ut och blir till en huvudbonad. Det är en vacker hjärna, i glänsande rosa. Trots att hjärnan, som säte för vår medvetenhet är något allvarligt, bär verket medvetet komiska drag.

Översättning av Sabine Öller